Veckans kulturfråga v. 41

Veckans kulturfråga hos Enligt O är:

Vem är din favorit bland tidigare Nobelpristagare i litteratur? 

Ja, låt oss kika på listan över alla pristagare och vilka jag läst. Från måsteläsningen av John Steinbeck i högstadiet (ingen favorit) och Selma Lagerlöf som jag både läst i gymnasiet och sedan en radda böcker till. Alice Munro som jag trodde att jag skulle gilla och jag fattar ju varför hon fick priset men jag hade svårt för att komma in i läsningen av hennes noveller. Albert Camus (åter) aktuella Pesten som jag läste i våras och Svetlana Aleksijevitjs oerhört starka Kriget har inget kvinnligt ansikte var väldigt bra.

Men om jag nu ska välja en författare och ett helt författarskap så väljer jag Selma Lagerlöf. För hennes böcker såklart men också för att hon var en pionjär på många sätt, vilket skildras oerhört fint och kunnigt av Anna-Karin Palm i biografin Jag vill sätta världen i rörelse. Kejsarn i Portugallien var min första bekantskap med henne i gymnasiet och jag minns att jag tyckte om boken trots att den var så gammal. Gösta Berlings saga läste jag häromåret och den var ju svårbegriplig och mycket speciell. I sommar läste jag de två första delarna i trilogin Löwensköldska ringen och det är nog mina Selma-favoriter hittills!

Fördjupa dig i amerikansk politik i höst – 9 böcker om USA

Vita huset

USA känns superaktuellt på många sätt i höst. Vi har ett spännande presidentval framför oss, ett ödesval då Donald Trump antingen blir omvald eller så får vi (hoppas hoppas) en ny president. Dessutom är det en intressant tid vi lever i med stora, avgörande frågor som klimatet, corona och black lives matter-rörelsen, där supermakten USA har stor betydelse.

Därför inleder jag hösten med ett läsprojekt om amerikansk politik. Jag kommer att läsa både skönlitteratur och facklitteratur, nytt och gammalt, av kvinnor, män och icke-binära, och av svarta och vita författare.

Här är böckerna jag är nyfiken på! Men, som vanligt finns det ju för många böcker och för lite tid…

Skönlitteratur om amerikansk politik

Rött, vitt och kungligt blått av Casey McQuiston (2019) läste jag redan i somras och jag kan bara säga: LÄS DEN! Så himla härlig lässupplevelse om sonen till USA:s första kvinnliga president som blir kär i prinsen av England. Det här är en romantisk komedi, men innehåller också en hel del politik. Här skildras det progressiva USA, HBTQI+-frågor och etniska minoriteter på ett väldigt bra sätt.

Rodham av Curtis Sittenfeld (2020) skildrar precis som Rött, vitt och kungligt blått ett alternativt USA. Eller en alternativ historia: vad hade hänt om Hillary Clinton aldrig hade gift sig med Bill? Den här boken är jag otroligt sugen på att läsa!

Konspirationen mot Amerika av Philip Roth (2004) är liksom Rodham en kontrafaktisk historia, fast av det mer dystopiska slaget. Den handlar om hur flyghjälten och antisemiten Charles Lindbergh vinner presidentvalet 1940 mot Roosevelt och blir USA:s president. Intressant inte minst med tanke på att Charles Lindbergh (ja, han är en verklig person, dock var han inte presidentkandidat) är svenskättling.

Sånt händer inte här av Sinclair Lewis (1935) ställer frågan vad som händer om USA skulle styras av en diktator. Romanens president tar makten genom att spela på folks rädslor och utlova drastiska ekonomiska reformer och en återgång till ”traditionella” världen. Även här hörs ekot av Donald Trump, trots att romanen skrevs 81 år före valet 2016. Sinclair Lewis fick Nobelpriset i litteratur 1930.

Facklitteratur om amerikansk politik

Vi hade makten i åtta år : En amerikansk tragedi av Ta-Nehisi Coates (2017) är en bok med en essä för varje år under Barack Obamas åtta år vid makten. Men det är också en bildande bok om hur USA:s rasistiska historia med slaveriet, lynchningarna och diskriminerande lagar får följdverkningar för USA:s svarta befolkning än i dag.

Nej är inte nog : Så står vi emot Trumps chockdoktrin och skapar en ny värld av Naomi Klein (2017) riktar strålkastarljuset mot Obamas efterträdare och ställer frågorna: Hur kom vi fram till detta surrealistiska ögonblick? Vad kan vi göra för att saker och ting inte ska bli värre? Intressant att läsa ihop med Ta-Nehisi Coates bok om Obama!

Hotet mot demokratin : Högerpopulismens återkomst i Europa och USA av Martin Gelin och Erik Åsard (2019) tar upp högerpopulismens framfart inte bara i Trumps USA, utan också i europeiska länder som Ungern och Polen. Skriven av DN:s New York-korrespontent Martin Gelin och Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier.

3 november 2020 Ödesvalet – Om en demokrati i fara och en världsordning i upplösning av Fredrik Reinfeldt (2020) är en fördjupande genomgång av USA:s demokrati och politiska system. Vår före detta statsminister skriver om vad som kommer avgöra valet och vad som står på spel.

Allt vi har gemensamt : En berättelse om vänskap och ett delat USA av Sanna Torén Björling (2020) är en bok där DN-journalisten och före detta USA-korrespondenten Sanna Torén Björling skriver om vänskapen med sin amerikanska väninna och ställer frågan: När människor inte bara har skilda åsikter, utan inte ens delar uppfattningen om vad som är sant, vad har de då gemensamt?

Foto: Unsplash | Bokomslag: respektive förlag

En digital klassikersommar

I år har jag utmanat mig att läsa böcker från minst 12 olika årtionden. 2020- och 2010-talet gick av bara farten och hittills har jag läst böcker från sex olika årtionden till.

Hittills har jag läst böcker från de här årtiondena:

  • 1940-talet
  • 1960-talet
  • 1970-talet
  • 1980-talet
  • 1990-talet
  • 2000-talet
  • 2010-talet
  • 2020-talet.

Jag räknar alltid det år som boken kom ut på sitt originalspråk för första gången, även om jag läser en översättning som kommit ut ett senare decennium.

För mig är en utmaning ett perfekt sätt att komma till skott och läsa de där klassikerna som man alltid tänkt läsa. Och att ha en årtalsutmaning, i stället för att ge sig i kast med genren klassiker, gör att man slipper fundera på om boken x kan räknas som en klassiker eller ej. Är en Augustprisbelönad roman från 1990-talet ”en modern klassiker” eller räknas en populär femtiotalsdeckare till klassikerna? Jag behöver inte fundera, för det enda som räknas är årtalet.

De här böckerna vill jag gärna läsa i sommar:

  • ”Pengar” av Victoria Benedictsson (1880-tal)
  • ”Pennskaftet” av Elin Wägner (1910-tal) – ihop med den nyutkomna biografin ”Den besvärliga Elin Wägner” av Ulrika Knutson
  • ”Löwensköldska ringen” av Selma Lagerlöf (1920-tal)
  • ”Den blå rullgardinen” av Agnes von Krusenstjerna (1930-tal)
  • ”Inte flera mord!” av Maria Lang (1950-tal)

(Ja, jag vet att det är fem böcker på listan, men om någon är alltför tung att ta sig igenom så har jag en i reserv…)

Förutom att böckerna lätt hittas på bibliotek så kan jag tipsa om Litteraturbanken. Där finns otroligt mycket äldre svensk litteratur, helt gratis att ladda ner som epub-filer till läsplattan. Litteraturbanken är ett projekt som bland andra Kungl. biblioteket, Svenska Akademien och Göteborgs universitet står bakom.

Något som dock slog mig när jag hade laddat ner Victoria Benedictssons ”Pengar” efter att ha börjat läsa den på min Storytel Reader är att språket skiljer sig. Litteraturbankens version förefaller vara en originalversion med gamla stavningsregler och pluralböjning av verb (gingo!), medan utgåvan som finns hos Storytel (utgiven av Modernista) har moderniserad stavning.

Byn egde icke mer än en enda gata, om den ens kunde hedras med detta namn, ty den var helt enkelt en mindre väg, utan spår af stenläggning, och oförsvarligt illa hållen. Vid ena sidan lågo en fem, sex dåliga hus i en rad, vid den andra sågos några bondgårdar, på så långt afstånd ifrån hvarandra, att en temligen stor trädgård fick plats emellan dem.

Utdrag från utgåva utgiven av C. E. Fritze’s K. Hofbokhandel 1885

Byn ägde icke mer än en enda gata, om den ens kunde hedras med detta namn, ty den var helt enkelt en mindre väg, utan spår av stenläggning, och oförsvarligt illa hållen. Vid ena sidan låg en fem, sex dåliga hus i en rad, vid den andra sågs några bondgårdar, på så långt avstånd ifrån varandra, att en tämligen stor trädgård fick plats emellan dem.

Utdrag från utgåva utgiven av Modernista 2014

Vad tycker du, ”ska” man läsa originalutgåvan med originalstavning eller är det okej att läsa den moderniserade varianten?