Recension: Fjärilsvägen av Patrik Lundberg

Bokomslag Fjärilsvägen

Fjärilsvägen handlar om Patrik Lundbergs mamma, Birgitta. Hon föddes 1950, gifte sig med Patriks pappa, jobbade som handläggare på Försäkringskassan och adopterade två barn, Patrik och hans syster Paula. Men sedan kom skilsmässan, 90-talskrisen, sjukskrivningarna och fattigdomen.

Boken berättar i stort sett samma historia som Patrik Lundberg berättade i Sommar i P1. Jag kan ha lite svårt för när samma historia ska berättas i flera format och till en början känner jag att jag redan hört den här historien, men en bit in i romanen får jag den fördjupning som inte hinns med i ett sommarprat.

Det som boken framför allt fördjupar är relationerna runt Patrik och hans mamma. Till systern, mormor och morfar och de män som modern har relationer med. Mannen hon gifter sig med, får två barn med och som sedan lämnar henne ensam med de två barnen. I boken benämns han konsekvent med sitt förnamn, ett effektivt och subtilt sätt att visa på distansen mellan en far och hans barn. Och så den nya mannen som hon träffar många år efter skilsmässan och gifter sig med.

Det är en angelägen berättelse om vårt samhälle och hur välfärden urholkats till förmån för skattesänkningar, om klass och om jämställdhet. Det är en relativt kort roman, berättad i kortfattade liksom journalistiskt gestaltande scener på ett sätt som jag tycker om. Jag gillar också hur Lundberg väver in den svenska inrikespolitikens utveckling i sin berättelse och visar hur det politiska blir personligt. Det allra mest brännande ämnet i boken anser jag dock är jämställdhet och kvinnors utsatthet.

Även om boken är ganska utlämnande mot modern så är det samtidigt en kärleksförklaring till en mamma som offrade sig själv för att barnen skulle ha det bra. Det är fint och hedrande av Patrik att lyfta kämpande mammor som kanske inte gör allting rätt hela tiden men ändå älskar och tar hand om sina barn medan papporna bara sticker. Hur många svidande mammauppgörelser finns det inte i litteraturhistorien medan den frånvarande pappan lämnas ifred?

Om boken

Titel: Fjärilsvägen
Författare: Patrik Lundberg
Uppläsare: Martin Wallström
Längd: 4 timmar 49 minuter
Förlag: Alberg Bonniers förlag
Utgiven: 17 augusti 2020
Land: Sverige

Andra som skrivit om boken: Bokblomma, Feministbiblioteket, Enligt O, och dagarna går….

Recension: En andra allians av Denise Rudberg

En andra allians är, som namnet antyder, den andra delen i Denise Rudbergs serie Kontrahenterna. Det är Stockholm, tidigt 1940-tal, andra världskriget pågår ute i Europa och kryper allt närmare Sverige.

Boken kretsar runt den riviga överklassflickan Elisabeth, Iris som flytt från Estland med sina två barn och Signe som kommer från landet och flyttat in till stan efter att hennes familj vänt henne ryggen. Tillsammans jobbar de på en hemlig, militär avdelning som ska knäcka tyskarnas koder.

Jag lyssnade på boken i uppläsning av Anna Maria Käll och det var verkligen en perfekt match mellan bok och uppläsare. Käll har en röst som gör lyssningen riktigt mysig, även om boken har sin beskärda del av kvinnosjukdomselände och inte minst världskrig. Just kvinnosjukdomstemat är väldigt bra skrivet och ger boken fler bottnar. Kvinnors kroppar och kvinnors betydelse i historien har ju inte lyfts fram och getts den betydelse som de faktiskt haft, så Rudberg ska ha en eloge för att hon lyfter både kvinnosjukdomar och kvinnornas insatser under kriget.

Boken berättas med ett rakt och effektivt språk som inte ligger i vägen för berättelsen. Med ett undantag: ordet ”samt” förekommer, vad ska vi säga, ymnigt och det stör mig. Det funkar kanske bra i text, men i uppläst form så blir det lite stolpigt på något sätt. Direkt efter En andra allians började jag lyssna på Patrik Lundbergs Fjärilsvägen och det är samma sak där med ordet ”samt”. Det är okej att ha flera ”och” i samma mening, det är faktiskt att föredra tycker jag, så länge man inte absolut måste använda ”samt” för att betydelsen blir fel annars.

Filmen Hidden Figures (Dolda tillgångar på svenska) skildrar tre svarta kvinnor som var högst betydelsefulla när det gällde att utveckla de datorprogram som behövdes för USA:s rymdfärder. Det är en fantastisk film som ni måste se om ni inte gjort det ännu. Det finns flera paralleller till den och det arbete som Elisbeth, Iris och Signe utför åt Krigsmakten som det ju hette på den tiden. Skillnaden är att Hidden figures var otroligt spännande rent matematiskt (som jag minns det) medan själva kodknäckandet hamnar lite i skymyndan i En andra allians. Jag hade gärna läst mer om detta!

För det är ju oerhört intressant att de första kodarna var kvinnor som jobbade för väldigt låga löner, och sedan när män började jobba med datorer, då blev det plötsligt väldigt välbetalt …

Förutom att jag hade önskat mer detaljer från underrättelsetjänsten så gav boken mig mysiga lyssningsstunder med glädje, sorg och viktig kvinnohistoria. Och karaktärer som är lätta att tycka om.

Om boken

Titel: En andra allians
Serie: Kontrahenterna #2
Författare: Denise Rudberg
Uppläsare: Anna Maria Käll
Längd: 8 timmar 7 minuter
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgiven: maj 2020
Land: Sverige

Andra som skrivit om boken: Feministbiblioteket, Lotta Olsson (Dagens Nyheter), Johannas deckarhörna – se fler på Bokbloggar.se.

Veckans kulturfråga v. 42

Med anledning av förra veckans litterära priser, Nobelpriset och Årets bok, ställer Enligt O de här frågorna:

Vilken författare tycker du får för tok för lite uppmärksamhet?
Vad gör hen så bra?

En inte alldeles enkel fråga att svara på. Är det en författare som får för lite uppmärksamhet i betydelsen litterära priser eller topplisteplaceringar? Jag väljer att tolka det som litterära priser och eftersom jag har väldigt dålig koll på smal litteratur (om den inte redan uppmärksammats genom till exempel Nobelpriset), så väljer jag att fokusera på den lite bredare litteraturen, låt oss kalla den kvalitativ underhållning.

En författare som var väldigt i ropet för 15–20 år sen är Marian Keyes. Inte så att hon vann litterära priser, utan i ropet som i att hon var väldigt poppis. Sen hade hon måhända en lite svagare period (även om jag läst varenda roman hon gett ut), men nu är hon verkligen tillbaka i sin forna toppnivå. Faktiskt bättre än nånsin, tycker jag. De två senaste romanerna, På egen hand (The Break) och Vara Vuxen (The Grown Ups) har båda varit i absolut toppklass och jag förstår inte varför de inte uppmärksammats mer i prissammanhang, som Årets bok eller Comedy Women In Print Prize.

Hennes karaktärer är helt outstanding, att hon bara kan komma på alla dessa människors personligheter och öden. Den svarta humorn, det oväntade, allt gillar jag! Den senaste boken, The Grown Ups, var jag så sugen på att jag faktiskt läste den på engelska, vilket jag annars sällan gör. Wow. Vilken bok! Men what’s up med de svenska omslagen? Alltså nej, bara nej. Det här är relationsromaner som tar upp många tunga ämnen, dock med Keyes karaktäristiska svarta humor, det är ofta lite äldre huvudkaraktärer (40+) och långt ifrån någon glättig ung vuxen-roman. Jag vet inte ens om jag vill kalla hennes böcker för feelgood. Och så väljer Norstedts de här omslagen? Har de ens läst boken?

… och när jag ska söka efter de brittiska omslagen ser jag att The Break visst nominerats i ett litteraturpris, National Book Awards, som verkar motsvara ungefär Årets bok i Sverige. Jajja. Gott så!

Fördjupa dig i amerikansk politik i höst – 9 böcker om USA

Vita huset

USA känns superaktuellt på många sätt i höst. Vi har ett spännande presidentval framför oss, ett ödesval då Donald Trump antingen blir omvald eller så får vi (hoppas hoppas) en ny president. Dessutom är det en intressant tid vi lever i med stora, avgörande frågor som klimatet, corona och black lives matter-rörelsen, där supermakten USA har stor betydelse.

Därför inleder jag hösten med ett läsprojekt om amerikansk politik. Jag kommer att läsa både skönlitteratur och facklitteratur, nytt och gammalt, av kvinnor, män och icke-binära, och av svarta och vita författare.

Här är böckerna jag är nyfiken på! Men, som vanligt finns det ju för många böcker och för lite tid…

Skönlitteratur om amerikansk politik

Rött, vitt och kungligt blått av Casey McQuiston (2019) läste jag redan i somras och jag kan bara säga: LÄS DEN! Så himla härlig lässupplevelse om sonen till USA:s första kvinnliga president som blir kär i prinsen av England. Det här är en romantisk komedi, men innehåller också en hel del politik. Här skildras det progressiva USA, HBTQI+-frågor och etniska minoriteter på ett väldigt bra sätt.

Rodham av Curtis Sittenfeld (2020) skildrar precis som Rött, vitt och kungligt blått ett alternativt USA. Eller en alternativ historia: vad hade hänt om Hillary Clinton aldrig hade gift sig med Bill? Den här boken är jag otroligt sugen på att läsa!

Konspirationen mot Amerika av Philip Roth (2004) är liksom Rodham en kontrafaktisk historia, fast av det mer dystopiska slaget. Den handlar om hur flyghjälten och antisemiten Charles Lindbergh vinner presidentvalet 1940 mot Roosevelt och blir USA:s president. Intressant inte minst med tanke på att Charles Lindbergh (ja, han är en verklig person, dock var han inte presidentkandidat) är svenskättling.

Sånt händer inte här av Sinclair Lewis (1935) ställer frågan vad som händer om USA skulle styras av en diktator. Romanens president tar makten genom att spela på folks rädslor och utlova drastiska ekonomiska reformer och en återgång till ”traditionella” världen. Även här hörs ekot av Donald Trump, trots att romanen skrevs 81 år före valet 2016. Sinclair Lewis fick Nobelpriset i litteratur 1930.

Facklitteratur om amerikansk politik

Vi hade makten i åtta år : En amerikansk tragedi av Ta-Nehisi Coates (2017) är en bok med en essä för varje år under Barack Obamas åtta år vid makten. Men det är också en bildande bok om hur USA:s rasistiska historia med slaveriet, lynchningarna och diskriminerande lagar får följdverkningar för USA:s svarta befolkning än i dag.

Nej är inte nog : Så står vi emot Trumps chockdoktrin och skapar en ny värld av Naomi Klein (2017) riktar strålkastarljuset mot Obamas efterträdare och ställer frågorna: Hur kom vi fram till detta surrealistiska ögonblick? Vad kan vi göra för att saker och ting inte ska bli värre? Intressant att läsa ihop med Ta-Nehisi Coates bok om Obama!

Hotet mot demokratin : Högerpopulismens återkomst i Europa och USA av Martin Gelin och Erik Åsard (2019) tar upp högerpopulismens framfart inte bara i Trumps USA, utan också i europeiska länder som Ungern och Polen. Skriven av DN:s New York-korrespontent Martin Gelin och Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier.

3 november 2020 Ödesvalet – Om en demokrati i fara och en världsordning i upplösning av Fredrik Reinfeldt (2020) är en fördjupande genomgång av USA:s demokrati och politiska system. Vår före detta statsminister skriver om vad som kommer avgöra valet och vad som står på spel.

Allt vi har gemensamt : En berättelse om vänskap och ett delat USA av Sanna Torén Björling (2020) är en bok där DN-journalisten och före detta USA-korrespondenten Sanna Torén Björling skriver om vänskapen med sin amerikanska väninna och ställer frågan: När människor inte bara har skilda åsikter, utan inte ens delar uppfattningen om vad som är sant, vad har de då gemensamt?

Foto: Unsplash | Bokomslag: respektive förlag

Recension: Villa havsbris av Caroline Säfstrand

När Sophies mamma dör ärver hon oväntat huset som hon trodde att mamman hade sålt för åratal sedan. Hon lämnar Berlin och återvänder motvilligt till barndomshemmet i Skåne. Villa Havsbris var en gång ett ståtligt kurhotell men är nu nedgånget och Sophie bestämmer sig för att renoverat huset innan hon ska sälja det.

Sophie annonserar efter hantverkare som kan hjälpa henne att renovera. För Sophie ska snart tillbaka till Berlin. Men då anländer hennes tre medhjälpare som också flyttar in i huset: Isak som bara målar tavlor av vatten, Martin som blivit avstängd från sitt jobb och Katja som är i desperat behov av en paus. Och i grannhuset bor Ella, som är döv men kan läsa på läppar och vet en hemlighet.

Den här boken har fått idel hyllningar av läsarna. Jag undrar lite vad det är jag inte förstår, men jag köper inte premissen. För Sophie annonserar efter kunniga hantverkare som ska arbeta gratis i utbyte mot mat och husrum. Vem kan ens med att göra så om man äger ett hus värt flera miljoner? Jag tänker att man måste vara en extremt snål jävel. Det andra jag inte köper är att tre hantverkskunniga personer faktiskt dyker upp och vill arbeta gratis.

Jag fattar ju att bokens intrig bygger på att dessa stukade människor ska mötas, bo och arbeta tillsammans, och det är härligt att följa hur de steg för steg lär känna varandra, och varandras hemligheter och sorger.

Men som läsare förstår jag inte varför karaktärerna gör som de gör tillräckligt bra. De blir lite platta och agerar, i mina ögon, inte trovärdigt. Jag ska ge ett till exempel. Sophie får under handlingens gång reda på en stor hemlighet om sin familj. En hemlighet som skulle försätta vem som helst i en personlig kris, som skulle överskugga allt annat, låter hon bara passera. Det är orimligt! vill jag skrika som Kishti i Idol.

Och det är i den här oförlåtliga familjehemligheten som det intressanta finns, men det passerar liksom bara i förbifarten. I stället får vi lära oss allt om hur man renoverar gamla hus.

Det är en habil feelgoodroman. Det finns en intressant historia och intressanta karaktärer, men jag stör mig för mycket på det otroliga i berättelsen för att det ska vara en riktig fullträff.

Om boken

Titel: Villa havsbris
Författare: Caroline Säfstrand
Uppläsare: Gunilla Leining
Längd: 7 h 53 min
Förlag: Norstedts
Utgiven: 19 juni 2019
Land: Sverige

Betyg: 3 av 5

Jorden runt på tusen sidor

En av de allra bästa sakerna med litteratur är att man kan resa till jordens alla hörn. Gratis (om man lånar på biblioteket) och med minimala koldioxidutsläpp.

Visst är det härligt att läsa om miljöer man känner igen, men ta även chansen att besöka nya länder genom litteraturen! Jag har utmanat mig att läsa böcker från 12 länder och minst ett land i varje världsdel i år. Jag fokuserade på att läsa böcker från många olika länder under våren och har hittills i år läst böcker från dessa 14 länder:

Afrika

  • Nigeria 

Asien

  • Japan

Europa (exkl. Sverige)

  • Danmark 
  • Frankrike
  • Irland
  • Italien
  • Norge
  • Storbritannien
  • Ungern
  • Vitryssland

Nord- och Centralamerika

  • Kanada
  • USA

Oceanien

  • Australien

Sydamerika

  • Argentina 

Så här ser världskartan ut med de länder jag läst något från markerade i turkost. Karta från mapchart.net.

Några av böckerna från min jorden runt-läsning som jag verkligen tyckte om var dessa fyra: